Klimatmötet i Köpenhamn är nu avslutat, och framställs nu i de flesta medier som ett fiasko av stora mått. Man kom till slut fram till något som liknar ett avtal, men det är hårt kritiserat av många experter inom området.
"Avtalet är inte ens bindande" skriver Lars-Ingmar Karlsson i DN i en analys där han försöker utröna vad klimatavtalet egentligen kommer att betyda.
I DN:s ledare "Fiasko för FN" skyller istället skribenten misslyckandet på FN:s system där medlemsländer måste vara helt överrens om ett avtal. Flera ställer sig därför på Mexikos president Felipe Calderón när han säger att "Jag tror att vi måste se över reglerna för hur sådana här stora globala möten skall skötas. Kankse måste vi lämna tanken på att det ska råda konsensus i alla frågor...".
Hur som helst har man i alla fall kommit till en överenskommelse för hur utsläppen ska minskas, vilket i mina ögon var huvudfrågan för detta möte. Tyvärr är det så att utsläppsminskningarna som nämn inte på långa vägar räcker för att vi ska hålla det så kallade "tvågradersmålet" utan kommer enligt beräkningar snarare att ge en temperaturökning på över tre grader. Detta är också den del av överenskommelsen som många är mest besvikna på, eftersom ett uttalat mål fanns men som inte uppfylldes. Detta trots att EU-länderna faktiskt planerade för ambitiösa nedskärningar som man var beredda att utföra och vid behov öka.
Men trots EU:s ansträngningar har man inte fått med sig resten av världen och avtalet har blivit mediokert. Detta tyder på att EU inte längre har någon ledarroll (om man någonsin haft det) i klimatfrågan, utan är bara en bifigur åt de stora aktörerna Kina och USA. Framförallt Kina har fått stor uppmärksamhet i medier i samband med mötet, men här fokuserar vi mest på EU.
Det som ändå är positivt med avtalet är att man har arbetat fram ett system (kallat REDD) där u-länder får ersättning från i-länder för att stoppa regnskogsavverkningen. Detta är enligt DN ljusglimten i decembermörkretoch visst är det väl positivt att regnskogsavverkningen ser ut att kunna stoppas. Regnskogen är ju "jordens lungor" och med dem på plats kan temperaturhöjningen bromsas upp ordentligt.
Om ni vill veta mer, läs DN 20/12.
En summering av Pinnen Ramberg
söndag 20 december 2009
onsdag 16 december 2009
Svårt att komma överens?
Klimatmötet i Köpenhamn börjar lida mot sitt slut och det är fortfarande väldigt otydligt vad representanterna kommit fram till.
Enligt en artikel i Financial Times säger FN:s ordförande, Ban Ki-moon, att ett avtal inte nödvändigtvis behöver innefatta en bestämd summa på klimatbiståndet. Biståndet till u-länderna har varit det man debatterat mest om under mötet. Ban Ki-moon menar att det finns många andra viktiga frågor man bör fokusera på nu när det bara återstår tre dagar av förhandlingarna.
(http://www.ft.com/cms/s/0/3c00c420-e9b0-11de-9f1f-00144feab49a.html?nclick_check=1)
Det har hittills varit väldigt svårt att nå en överenskommelse. U-länderna kräver bistånd på runt 100 miljarder dollar per år, trots att FN sagt att det vore rimligt med 10 miljarder dollar. EU bestämde sent förra veckan att de är beredda bidra med ungefär 3-4 miljarder per år. De finns alltså väldigt skiljda uppfattningar om hur mycket som krävs för att klara klimatåtgärder och utsläppsminskningar.
De senaste dygnen har det också rapporterats (SvD och DN) om att Kyotoprotokollet kan komma att bli uppdaterat och återanvänt. Det är främst u-länderna som hoppas på den lösningen eftersom att de inte har några krav på sig i det avtalet. EU anser att alla länder ska vara med i det nya avtalet och jag tror därför att EU kommer sätta stopp för en uppdatering av Kyotoprotokollet. En annan, i princip avgörande, nackdel med att förnya det ny gällande avtalet är att det kan bli svårt att få med USA, eftersom de aldrig skrev på Kyotoprotokollet. Enligt USA:s grundlag måste the Senate godkänna avtal som detta och jag tror att det kan bli svårt att ompröva något de redan röstat emot (trots uppdateringen). Det lär vara betydligt enklare att få igenom ett nytt förslag, där världens i-länder lugnas genom att även Kina och Indien måste ta ansvar.
Jag själv skulle föredra ett avtal med minimala krav på u-länderna och därigenom också minimala klimatbistånd. Detta skulle för det första ge oss mer pengar till andra, viktigare bistånd. U-länderna har idag minimala utsläpp i jämförelse med EU och andra i-länder och det vore dumt att sätta krav på utsläppsminskning i länder där det inte hör till ovanligheterna att människor svälter ihjäl eller att de dör i aids. Dessa länders fokus bör helt och hållet ligga på utbildning och förbättrad sjukvård. Utbildning ska enligt mig vara en självklarhet och i många av världens fattigaste länder där andelen analfabeter i värsta fall är 75 % (studie gjord av FN) måste fokus helt klart läggas på utbildning. Det är just dit EU:s bistånd måste gå. I jämförelse med EU, Kina eller USA är de fattigaste ländernas utsläpp så minimala att en eventuell minskning inte skulle påverka klimatförändringen.
Om man sitter och hoppas på ett avtal, är det enda positiva i denna röran att regeringscheferna nu börjar trilla in. En följd av detta är att förhandlingarna nu troligtvis kommer att intensifieras.
Enligt en artikel i Financial Times säger FN:s ordförande, Ban Ki-moon, att ett avtal inte nödvändigtvis behöver innefatta en bestämd summa på klimatbiståndet. Biståndet till u-länderna har varit det man debatterat mest om under mötet. Ban Ki-moon menar att det finns många andra viktiga frågor man bör fokusera på nu när det bara återstår tre dagar av förhandlingarna.
(http://www.ft.com/cms/s/0/3c00c420-e9b0-11de-9f1f-00144feab49a.html?nclick_check=1)
Det har hittills varit väldigt svårt att nå en överenskommelse. U-länderna kräver bistånd på runt 100 miljarder dollar per år, trots att FN sagt att det vore rimligt med 10 miljarder dollar. EU bestämde sent förra veckan att de är beredda bidra med ungefär 3-4 miljarder per år. De finns alltså väldigt skiljda uppfattningar om hur mycket som krävs för att klara klimatåtgärder och utsläppsminskningar.
De senaste dygnen har det också rapporterats (SvD och DN) om att Kyotoprotokollet kan komma att bli uppdaterat och återanvänt. Det är främst u-länderna som hoppas på den lösningen eftersom att de inte har några krav på sig i det avtalet. EU anser att alla länder ska vara med i det nya avtalet och jag tror därför att EU kommer sätta stopp för en uppdatering av Kyotoprotokollet. En annan, i princip avgörande, nackdel med att förnya det ny gällande avtalet är att det kan bli svårt att få med USA, eftersom de aldrig skrev på Kyotoprotokollet. Enligt USA:s grundlag måste the Senate godkänna avtal som detta och jag tror att det kan bli svårt att ompröva något de redan röstat emot (trots uppdateringen). Det lär vara betydligt enklare att få igenom ett nytt förslag, där världens i-länder lugnas genom att även Kina och Indien måste ta ansvar.
Jag själv skulle föredra ett avtal med minimala krav på u-länderna och därigenom också minimala klimatbistånd. Detta skulle för det första ge oss mer pengar till andra, viktigare bistånd. U-länderna har idag minimala utsläpp i jämförelse med EU och andra i-länder och det vore dumt att sätta krav på utsläppsminskning i länder där det inte hör till ovanligheterna att människor svälter ihjäl eller att de dör i aids. Dessa länders fokus bör helt och hållet ligga på utbildning och förbättrad sjukvård. Utbildning ska enligt mig vara en självklarhet och i många av världens fattigaste länder där andelen analfabeter i värsta fall är 75 % (studie gjord av FN) måste fokus helt klart läggas på utbildning. Det är just dit EU:s bistånd måste gå. I jämförelse med EU, Kina eller USA är de fattigaste ländernas utsläpp så minimala att en eventuell minskning inte skulle påverka klimatförändringen.
Om man sitter och hoppas på ett avtal, är det enda positiva i denna röran att regeringscheferna nu börjar trilla in. En följd av detta är att förhandlingarna nu troligtvis kommer att intensifieras.
måndag 14 december 2009
Humor på näst högsta nivå
Jag har kommit över ett skämt som visserligen inte har så mycket med klimatet att göra, men som ändå belyser hur olikheterna i kultur och förutsättningar världen över gör det svårt för oss människor att lösa världsomspännande och allvarliga problem. Det lyder så här:
"FN skickade ut följande meddelande till samtliga medlemsländer:
'Ge oss din ärliga åsikt angående en lösning på problemet med brist på mat i övriga världen'
Detta missförstods totalt av föjande anledningar:
-I Afrika visste ingen vad 'mat' var
-I Västeuropa visste ingen vad 'brist' var
-I Mellanöstern visste ingen vad 'lösning' var
-I Kina visste ingen vad 'åsikt' var
-I Östeuropa visste ingen var 'ärliga' var
-I USA visste ingen vad 'övriga världen' var"
(Paus för eventuella skratt)
I vissa avseenden är detta skämt skrämmande verklighetsbaserat, T.ex. när det gäller att Västeuropa inte skulle förstå ordet brist. När EU ställer krav på u-länderna att de med knappa resurser ska kunna miljöanpassa sina länder, trots att vi inte erbjuder några extra inkomster i form av bistånd, känns det som vi inte riktigt förstår den annorlunda situation u-länderna befinner sig i. Det faktum att flera länder är korrumperade, inte förstår ordet "ärliga", är också något som kommer göra det svårt att få pengarna att avändas på rätt sätt, även om vi höjer bistånden.
Detta var den stora anledningen till att jag publicerade skämtet på bloggen. Dessutom tycker jag faktiskt att det är lite roligt. Det faktum att jag inte hittade något viktigare att skriva om skall inte heller underskattas. Jag tror dessutom att alla kan känna igen sina egna länder i de här beskrivningarna.
Raljerat Pinnen
"FN skickade ut följande meddelande till samtliga medlemsländer:
'Ge oss din ärliga åsikt angående en lösning på problemet med brist på mat i övriga världen'
Detta missförstods totalt av föjande anledningar:
-I Afrika visste ingen vad 'mat' var
-I Västeuropa visste ingen vad 'brist' var
-I Mellanöstern visste ingen vad 'lösning' var
-I Kina visste ingen vad 'åsikt' var
-I Östeuropa visste ingen var 'ärliga' var
-I USA visste ingen vad 'övriga världen' var"
(Paus för eventuella skratt)
I vissa avseenden är detta skämt skrämmande verklighetsbaserat, T.ex. när det gäller att Västeuropa inte skulle förstå ordet brist. När EU ställer krav på u-länderna att de med knappa resurser ska kunna miljöanpassa sina länder, trots att vi inte erbjuder några extra inkomster i form av bistånd, känns det som vi inte riktigt förstår den annorlunda situation u-länderna befinner sig i. Det faktum att flera länder är korrumperade, inte förstår ordet "ärliga", är också något som kommer göra det svårt att få pengarna att avändas på rätt sätt, även om vi höjer bistånden.
Detta var den stora anledningen till att jag publicerade skämtet på bloggen. Dessutom tycker jag faktiskt att det är lite roligt. Det faktum att jag inte hittade något viktigare att skriva om skall inte heller underskattas. Jag tror dessutom att alla kan känna igen sina egna länder i de här beskrivningarna.
Raljerat Pinnen
EU:s krav otydliga
Här kommer lite egna reflektioner angående EU:s miljö och biståndskrav på framförallt stormakterna USA och Kina.
Som tidigare skribenter skrivit om kommer det sannolikt att skapas en klimatfond som kommer innehålla bistånd till u-länder för att snabba på utvecklingen av miljövänliga energikällor. EU har som vanligt visat framfötterna och i helgen spikades att EU:s bidrag uppgår till cirka 7 miljarder euro. Dock hade man inte tänkt stå för hela biståndet själva och nu har en diskussion blossat upp om vilka länder som ska bidra till detta bistånd.
På Kinabloggen har det rapporterats om dubbla budskap dels från EU-ordförande Reinfeldt och dels från EU-kommissionen. Den förste anser att Kina inte behöver fokusera på att bidra till andra länders klimatutveckling medans den sistnämnda anser att Kina är ett tillräckligt rikt land för att bidra till andra länders framsteg.
Min åsikt är att EU-kommissionen har helt rätt när de sätter ytterligare press på ett land som Kina. Om man jämför med pressen på USA har Kina hittills kommit väldigt lindrigt undan. Att Kina räknas som ett u-land i dessa sammanhang är också väldigt orättvist framförallt mot länder som USA som har världens största budgetunderskott. Kina däremot har världens snabbast växande ekonomi och är snart uppe i samma totala BNP som USA. Att Kina har betydligt lägre BNP per capita gör ändå att landet klassas som ett u-land men i dessa sammanhang borde inte det spela någon roll. Självklart är det bra att folk långsamt får det bättre tack vare den ekonomiska tillväxten men någonstans måste man dra en gräns för att visa att ett land med en stark ekonomi borde hjälpa till internationellt även om majoriteten av befolkningen är fattig.
Tvärtom borde då situationen vara i USA som har hög BNP, hög BNP per capita men ett gigantiskt budgetunderskott. Bara en sådan sak att Kina är den största utländska ägaren av amerikanska statsobligationer talar för att EU inte bör stirra sig blinda på BNP per capita när man ska avgöra vilka länder som ska bidra till klimatbistånden samt hur ländernas klimatmål skall utformas.
Min åsikt är helt enkelt att man bör fokusera mer på att Kina förbättrar sina klimatmål ytterligare och bidrar till biståndet, samtidigt som man tar hänsyn till den amerikanska ekonomin när man raggar sponsorer till biståndsprojektet.
Källor: http://sv.wikipedia.org/wiki/Lista_%C3%B6ver_l%C3%A4nder_efter_BNP_(PPP)
http://www.realtid.se/ArticlePages/200811/19/20081119072425_Realtid576/20081119072425_Realtid576.dbp.asp
http://chinatowngirls.blogspot.com/2009/12/ska-kina-delta-i-de-valbargade.html
http://www.svd.se/nyheter/utrikes/ministrar-tror-pa-gron-fond_3934355.svd
Som tidigare skribenter skrivit om kommer det sannolikt att skapas en klimatfond som kommer innehålla bistånd till u-länder för att snabba på utvecklingen av miljövänliga energikällor. EU har som vanligt visat framfötterna och i helgen spikades att EU:s bidrag uppgår till cirka 7 miljarder euro. Dock hade man inte tänkt stå för hela biståndet själva och nu har en diskussion blossat upp om vilka länder som ska bidra till detta bistånd.
På Kinabloggen har det rapporterats om dubbla budskap dels från EU-ordförande Reinfeldt och dels från EU-kommissionen. Den förste anser att Kina inte behöver fokusera på att bidra till andra länders klimatutveckling medans den sistnämnda anser att Kina är ett tillräckligt rikt land för att bidra till andra länders framsteg.
Min åsikt är att EU-kommissionen har helt rätt när de sätter ytterligare press på ett land som Kina. Om man jämför med pressen på USA har Kina hittills kommit väldigt lindrigt undan. Att Kina räknas som ett u-land i dessa sammanhang är också väldigt orättvist framförallt mot länder som USA som har världens största budgetunderskott. Kina däremot har världens snabbast växande ekonomi och är snart uppe i samma totala BNP som USA. Att Kina har betydligt lägre BNP per capita gör ändå att landet klassas som ett u-land men i dessa sammanhang borde inte det spela någon roll. Självklart är det bra att folk långsamt får det bättre tack vare den ekonomiska tillväxten men någonstans måste man dra en gräns för att visa att ett land med en stark ekonomi borde hjälpa till internationellt även om majoriteten av befolkningen är fattig.
Tvärtom borde då situationen vara i USA som har hög BNP, hög BNP per capita men ett gigantiskt budgetunderskott. Bara en sådan sak att Kina är den största utländska ägaren av amerikanska statsobligationer talar för att EU inte bör stirra sig blinda på BNP per capita när man ska avgöra vilka länder som ska bidra till klimatbistånden samt hur ländernas klimatmål skall utformas.
Min åsikt är helt enkelt att man bör fokusera mer på att Kina förbättrar sina klimatmål ytterligare och bidrar till biståndet, samtidigt som man tar hänsyn till den amerikanska ekonomin när man raggar sponsorer till biståndsprojektet.
Källor: http://sv.wikipedia.org/wiki/Lista_%C3%B6ver_l%C3%A4nder_efter_BNP_(PPP)
http://www.realtid.se/ArticlePages/200811/19/20081119072425_Realtid576/20081119072425_Realtid576.dbp.asp
http://chinatowngirls.blogspot.com/2009/12/ska-kina-delta-i-de-valbargade.html
http://www.svd.se/nyheter/utrikes/ministrar-tror-pa-gron-fond_3934355.svd
lördag 12 december 2009
Mötet i Bryssel
- Under nattens förhandlingar (läs fre) har det varit möjligt att få bidrag från alla de 27 medlemsstaterna, vi uppmanar nu övriga i världen att göra motsvarande ansträngningar sade Reinfeldt
Toppmötet i Bryssel i torsdags har lett till att EU har enats om att bidra med över 73 miljarder kronor i sk. ”snabbstartspengar” för klimatåtgärder från år 2010 fram till 2012. Snabbstartspengarna handlar om den finansiering som behövs för att snabbt få igång klimatanpassningsåtgärderna i U-länderna. Pengarna kommer som sagt att användas till att hjälpa de fattigare länderna att utföra klimatförbättrande åtgärder, till exempel genom att minska utsläppen såväl som att mildra effekterna av klimatförändringarna.
Som Van Rompuy tidigare nämnt, så hade FN sagt att en lämplig total summa till U-länderna skulle vara runt 7 miljarder euro per år fram till 2012, vilket alltså stämmer (närmare bestämt 7,2 miljarder euro om året enligt DN), av den summan så kommer Sverige att bidra med ca 2,5 miljarder kronor per år.
Källa: http://www.dn.se/nyheter/klimatmotet/eu-enigt-om-klimatmiljarder-1.1012178
/ moii
Toppmötet i Bryssel i torsdags har lett till att EU har enats om att bidra med över 73 miljarder kronor i sk. ”snabbstartspengar” för klimatåtgärder från år 2010 fram till 2012. Snabbstartspengarna handlar om den finansiering som behövs för att snabbt få igång klimatanpassningsåtgärderna i U-länderna. Pengarna kommer som sagt att användas till att hjälpa de fattigare länderna att utföra klimatförbättrande åtgärder, till exempel genom att minska utsläppen såväl som att mildra effekterna av klimatförändringarna.
Som Van Rompuy tidigare nämnt, så hade FN sagt att en lämplig total summa till U-länderna skulle vara runt 7 miljarder euro per år fram till 2012, vilket alltså stämmer (närmare bestämt 7,2 miljarder euro om året enligt DN), av den summan så kommer Sverige att bidra med ca 2,5 miljarder kronor per år.
Källa: http://www.dn.se/nyheter/klimatmotet/eu-enigt-om-klimatmiljarder-1.1012178
/ moii
torsdag 10 december 2009
Reinfeldt föreslår klimatbistånd
Sveriges statsminister Fredrik Reinfeldt var bland de första av EU:s regeringschefer att lägga fram ett konkret biståndsförslag. Enligt förslaget erbjuder Sverige u-länderna en summa på ca 800 miljoner euro. Pengarna ska vara en del av den planerade startsumma som ska användas mellan 2010 och 2012. FN har tidigare sagt att en lämplig total summa till u-länderna är ca 7 miljarder euro om året. Även Danmark och Storbritannien har kommit med konkreta förslag. De har sagt att de vill bidra med 160 respektive 880 miljoner euro. (http://euobserver.com/9/29126) och (http://en.cop15.dk/news/view+news?newsid=2913)
Att flera av EU:s medlemsländer nu kommer med konkreta förslag är självklart nyttigt. Det sätter inte minst press på andra rika länder, utan det ger också de fattigare länderna en bekräftelse om att EU jobbar hårt och intensivt för att minska koldioxidutsläppen.
EU har idag ett toppmöte i Bryssel där Reinfeldt med all säkerhet kommer sätta press på de övriga regeringscheferna. Vi återkommer med information om mötet.
Att flera av EU:s medlemsländer nu kommer med konkreta förslag är självklart nyttigt. Det sätter inte minst press på andra rika länder, utan det ger också de fattigare länderna en bekräftelse om att EU jobbar hårt och intensivt för att minska koldioxidutsläppen.
EU har idag ett toppmöte i Bryssel där Reinfeldt med all säkerhet kommer sätta press på de övriga regeringscheferna. Vi återkommer med information om mötet.
EU tvekar om att höja ribban
Det har hänt en del sedan jag senast skrev på bloggen. Förutom att Köpenhamnsmötet faktiskt har öppnats har den stora frågan om biståndspengar väckts. Det faktum att många EU-länder planerar att ta pengar från bistånden till u-änder för att finansiera s.k. klimatbistånd har upprört många och varit väldigt negativt för alla som vill få till ett bra klimatavtal. Detta eftersom dessa uppgifter dragit EU-ländernas klimatentusiasm i lite grann i smutsen.
Nu vill självklart EU-länderna se till att få debatten att ta en annan riktning och vi har läst om Reinfeldts förslag när det gäller klimatbistånden. I följande artikel som en kollega länkade till mig ser vi också hur EU försöker få igång klimatmötet: http://www.dn.se/nyheter/klimatmotet/ny-klimatoenighet-i-eu-1.1011320
Det är alltså flera EU-länder, med Frankrike och Storbritannien i spetsen, som vill trappa upp klimatmålen ytterligare, till 30% t.o.m. 2020 jämfört med 1990 närmare bestämt. Här är EU dock inte överens då bl.a. Fredrik Reinfeldt säger att han vill se fler åtaganden från andra länder innan EU höjer sina mål ytterligare.
Nu ikväll ska frågan alltså diskuteras, och det kan behövas, för även om man kan hålla med de som säger att vi måste få med oss de andra stora länderna innan vi kan börja höja målsättningarna kan det även vara bra att visa vägen genom att göra åtaganden själva. Om inte annat kan det vara bra att höja målen för att flytta fokus från rabaldret om klimatbistånden, vilket jag tror man skulle ha mycket att vinna på.
Vi får helt enkelt se vad som sägs ikväll för att kunna förstå vad som lär beslutas. Det faktum att "stormakter" som Storbritannien och Frankrike vill höja målsättningarna talar onekligen för det.
Beauf de bresse
/Pinnen Ramberg
Nu vill självklart EU-länderna se till att få debatten att ta en annan riktning och vi har läst om Reinfeldts förslag när det gäller klimatbistånden. I följande artikel som en kollega länkade till mig ser vi också hur EU försöker få igång klimatmötet: http://www.dn.se/nyheter/klimatmotet/ny-klimatoenighet-i-eu-1.1011320
Det är alltså flera EU-länder, med Frankrike och Storbritannien i spetsen, som vill trappa upp klimatmålen ytterligare, till 30% t.o.m. 2020 jämfört med 1990 närmare bestämt. Här är EU dock inte överens då bl.a. Fredrik Reinfeldt säger att han vill se fler åtaganden från andra länder innan EU höjer sina mål ytterligare.
Nu ikväll ska frågan alltså diskuteras, och det kan behövas, för även om man kan hålla med de som säger att vi måste få med oss de andra stora länderna innan vi kan börja höja målsättningarna kan det även vara bra att visa vägen genom att göra åtaganden själva. Om inte annat kan det vara bra att höja målen för att flytta fokus från rabaldret om klimatbistånden, vilket jag tror man skulle ha mycket att vinna på.
Vi får helt enkelt se vad som sägs ikväll för att kunna förstå vad som lär beslutas. Det faktum att "stormakter" som Storbritannien och Frankrike vill höja målsättningarna talar onekligen för det.
Beauf de bresse
/Pinnen Ramberg
onsdag 9 december 2009
Gaskrisen - vad är det?
Skribenten Moii på klimatbloggen nämnde i sitt inlägg om toppmötet i Kiev den pågående gaskrisen i landet. Jag tänkte förklara bakgrunden till denna konflikt som är oerhört betydelsefull för leveranserna av naturgas till EU.
Konflikten startade år 2005 och har med jämna mellanrum blossat upp och orsakat stopp i gasleveranserna genom och till Ukraina. Bakgrunden till bråket är att den ryska gasleverantören Gazprom och den Ukrainska gasjätten Naftagaz har hamnat i kontraktsbråk angående priset på gas som levereras från Ryssland till Ukraina. Ukraina har under lång tid betalat ett väldigt förmånligt pris för sin gas eftersom länderna har haft en god relation.
Men på senare år har politiska konflikter blossat upp, mycket på grund av Ukrainas vilja att gå med i EU och NATO, och Ryssland har då svarat med att chockhöja gaspriserna, något som Ukraina inte haft möjlighet att betala. Gazprom har då strypt leveranserna till Ukraina men låtit gasen till övriga EU-länder fortsätta flöda i ledningarna, med undantag för några dagar då samtliga gasleveranser ströps och cirka 20 EU-länder blev utan värme. Efter påtryckningar från EU återupptogs dock leveranserna till samtliga länder förutom just Ukraina. Strax efter att Gazprom återupptagit leveranserna anklagades Naftagaz för att ha stulit en stor del av den gas som egentligen skulle transporteras till andra länder.
Konflikten pågick i 20 dagar och tillslut kunde länderna komma överrens om ett 10-årigt avtal. EU och även USA har dock uttryckt stor oro över att Ryssland använder gasen i politiska syften. Gaskonflikten och prishöjningarna sägs vara en direkt bestraffning av Ryssland på grund av Ukrainas vilja att samarbeta med länderna i väst.
Trots att ett avtal skrivits är denna konflikt fortfarande ett orosmoln på EU-himlen då naturgas är ett av de absolut viktigaste alternativen olja och kolkraft. Det ska bli intressant att se hur Gazprom kommer agera i framtiden då efterfrågan på naturgas antagligen kommer öka. Kommer priserna fortsätta att öka i framtiden och hur kommer detta påverka EU:s fattigare länder? Kommer Rysslands samarbetsvilja med väst att öka eller har vi en politisk kris att vänta? Att gasfrågan kommer bli en nyckelfråga i framtidens klimatdebatt blir allt tydligare och frågan är hur den politiska relationen mellan öst och väst kommer påverkas när jakten på alternativa energikällor blir allt mer desperat.
Signerat Sparven
Konflikten startade år 2005 och har med jämna mellanrum blossat upp och orsakat stopp i gasleveranserna genom och till Ukraina. Bakgrunden till bråket är att den ryska gasleverantören Gazprom och den Ukrainska gasjätten Naftagaz har hamnat i kontraktsbråk angående priset på gas som levereras från Ryssland till Ukraina. Ukraina har under lång tid betalat ett väldigt förmånligt pris för sin gas eftersom länderna har haft en god relation.
Men på senare år har politiska konflikter blossat upp, mycket på grund av Ukrainas vilja att gå med i EU och NATO, och Ryssland har då svarat med att chockhöja gaspriserna, något som Ukraina inte haft möjlighet att betala. Gazprom har då strypt leveranserna till Ukraina men låtit gasen till övriga EU-länder fortsätta flöda i ledningarna, med undantag för några dagar då samtliga gasleveranser ströps och cirka 20 EU-länder blev utan värme. Efter påtryckningar från EU återupptogs dock leveranserna till samtliga länder förutom just Ukraina. Strax efter att Gazprom återupptagit leveranserna anklagades Naftagaz för att ha stulit en stor del av den gas som egentligen skulle transporteras till andra länder.
Konflikten pågick i 20 dagar och tillslut kunde länderna komma överrens om ett 10-årigt avtal. EU och även USA har dock uttryckt stor oro över att Ryssland använder gasen i politiska syften. Gaskonflikten och prishöjningarna sägs vara en direkt bestraffning av Ryssland på grund av Ukrainas vilja att samarbeta med länderna i väst.
Trots att ett avtal skrivits är denna konflikt fortfarande ett orosmoln på EU-himlen då naturgas är ett av de absolut viktigaste alternativen olja och kolkraft. Det ska bli intressant att se hur Gazprom kommer agera i framtiden då efterfrågan på naturgas antagligen kommer öka. Kommer priserna fortsätta att öka i framtiden och hur kommer detta påverka EU:s fattigare länder? Kommer Rysslands samarbetsvilja med väst att öka eller har vi en politisk kris att vänta? Att gasfrågan kommer bli en nyckelfråga i framtidens klimatdebatt blir allt tydligare och frågan är hur den politiska relationen mellan öst och väst kommer påverkas när jakten på alternativa energikällor blir allt mer desperat.
Signerat Sparven
Läckt EU-dokument
De senaste dagarna har det varit mycket skriverier angående ett läckt EU-dokument som Van Rompuy tidigare nämnt. . Men nu har ett annat dokument läckt ut och det skrivs på DNs hemsida att det inofficiella dokumentet är ett utkast till ett globalt klimatavtal som på tisdagen läckte ut via brittiska Guardians nätupplaga.
Det här har då lett till att det nuvarande klimatavtalet, Kyotoprotokollet, skrotas. U-länderna anser att dokumentet visar att förhandlarna från i-länderna vill skapa ett nytt avtal som är till fördel för de rika länderna. I det läckta dokumentet delas u-länder upp i grupper där rikare u-länder skiljs från de fattigare. Kritiker anser att detta splittrar utvecklingsländerna och försvagar deras inflytande. Det påstås vidare också att det kommer innebära ett avsteg från principen att de rika länderna ska bära huvudbördan när det gäller minskningar av växthusgasutsläppen.
U-länderna tvingas också gå med på utsläppsminskningar i det nya förslaget som annars inte finns med i det ursprungliga Kyotoavtalet. Detta har gjort att bland annat Kina och Indien reagerat starkt och gått ut o sagt att dessa krav skulle kräva att länderna tvingas minska sina utsläpp av växthusgaser, snarare än att bara minska deras tillväxt. U-länderna anser att dessa krav skulle hindra dem från att någonsin nå samma ekonomiska villkor som mer utvecklade länder.
Och enligt The Guardian innebär förslaget att rika länder får släppa ut nästan dubbelt så mycket koldioxid per capita jämfört med fattiga länder till år 2050. U-ländernas gräns skulle sättas till 1,44 ton koldioxid per capita och i-ländernas till 2,67.
Källa: http://www.dn.se/2.738/2.781/dags-for-tronskifte-i-munchen-1.10105
http://www.guardian.co.uk/environment/2009/dec/08/copenhagen-climate-summit-disarray-danish-text
Fortsättning följer...
Det här har då lett till att det nuvarande klimatavtalet, Kyotoprotokollet, skrotas. U-länderna anser att dokumentet visar att förhandlarna från i-länderna vill skapa ett nytt avtal som är till fördel för de rika länderna. I det läckta dokumentet delas u-länder upp i grupper där rikare u-länder skiljs från de fattigare. Kritiker anser att detta splittrar utvecklingsländerna och försvagar deras inflytande. Det påstås vidare också att det kommer innebära ett avsteg från principen att de rika länderna ska bära huvudbördan när det gäller minskningar av växthusgasutsläppen.
U-länderna tvingas också gå med på utsläppsminskningar i det nya förslaget som annars inte finns med i det ursprungliga Kyotoavtalet. Detta har gjort att bland annat Kina och Indien reagerat starkt och gått ut o sagt att dessa krav skulle kräva att länderna tvingas minska sina utsläpp av växthusgaser, snarare än att bara minska deras tillväxt. U-länderna anser att dessa krav skulle hindra dem från att någonsin nå samma ekonomiska villkor som mer utvecklade länder.
Och enligt The Guardian innebär förslaget att rika länder får släppa ut nästan dubbelt så mycket koldioxid per capita jämfört med fattiga länder till år 2050. U-ländernas gräns skulle sättas till 1,44 ton koldioxid per capita och i-ländernas till 2,67.
Källa: http://www.dn.se/2.738/2.781/dags-for-tronskifte-i-munchen-1.10105
http://www.guardian.co.uk/environment/2009/dec/08/copenhagen-climate-summit-disarray-danish-text
Fortsättning följer...
tisdag 8 december 2009
Kort om toppmötet i Kiev!
Större delen av mötet i Kiev ägnades till mestadels åt energisäkerhet och gasförsörjning samt Ukrainas behov av politiska och ekonomiska reformer, istället för den ekonomiska krisen och klimatförändringarna.
På energiområdet fortsatte man diskussionerna om det energieffektiviseringsprojekt som lanserades tidigare i höstas, Eastern Europe Energy Efficiency and Environment Partnership (EEEEEP). Flera länder har lovat att gemensamt bidra med 90 miljoner euro till projektet, som varar åren 2010-2014 och som syftar till större investeringar på energi- och miljöområdet i Ukraina och på sikt även flera andra östeuropeiska länder. Ukraina självt bidrar med tio miljoner euro under samma period.
Eftersom att användningen av energi i Ukraina idag är tre gånger mindre effektiv än i EU länderna i genomsnitt så är det viktigt att det nya energisamarbetet leder till positiva konsekvenser i framtiden. Minskad energiförbrukning leder till minskade utsläpp och det leder vidare till minskad påverkan på klimatet.
Och om gaskrisen diskuterades det också mycket om och Fredrik Reinfeldt sammanfattade det lite kort, EUs ställning till frågan.
- Ukraina har lägre pris på gas när de säljer den än vad de köper in den för. Det bidrar naturligtvis till att urholka statsfinanserna. EU:s attityd är att vi måste vara säkra på att få de leveranser vi betalar för. Det är vår uppfattning att det är deras uppgift att lösa. Och det behöver lösas, för 25 procent av energiförsörjningen i EU är baserad på naturgas, och en stor del av den går via Ukraina. Så det är ingen liten fråga för många av EU:s medlemsländer.
Biståndspengar blir klimatbistånd?
I DN idag skrivs det om ett läckt EU-dokument där det står hur EU:s länder planerar att ta pengar från de befintliga bistånden för att kunna ge fattiga länder klimatbistånd. Detta skulle innebära att de fattiga länderna skulle få mindre bistånd, vilket kan ge katastrofala konsekvenser.
http://www.dn.se/nyheter/klimatmotet/ska-de-rika-betala-for-de-fattiga-1.1009994
Ett av de mest aktuella ämnena vid klimatkonferensen i Köpenhamn är hur de fattiga länderna ska finansiera eventuella utsläppsminskningar. Afrikas länder har krävt att i-länderna ska betala hela kostnaden. EU har sagt att om kostnaden ligger på runt 100 miljarder euro om året kan de rika länderna betala 22-50 miljarder euro. Åsikterna om hur detta skall finansieras skiljer sig alltså väldigt mycket.
Jag tror inte att u-länderna kommer gå med på ett avtal där de tvingas betala för utsläppsminskningar själva. Afrikas länder visade redan visat att de kommer att vara stenhårda för att få ett avtal på deras villkor. Men frågan är hur mycket i-länderna kommer att ta hänsyn till deras krav.
Om det de läckta EU-dokumenten stämmer kommer det innebära att fattigdomsbekämpningen försämras. Det betyder mer svält och misär för u-länderna och främst för Afrikas länder. Richard Myundi, klimatförhandlare för u-länderna, kommenterade detta: "Vi är frustrerade och känner oss bedragna".
Tyskland, Frankrike och flera andra EU-länder har sagt att de troligtvis kommer att ta pengar från deras nuvarande biståndsbudget.
Jag anser att EU absolut inte ska ta pengar från de befintliga bistånden. Det kommer på sikt att leda till mer problem för alla inblandade. Vi får tills vidare följa förhandlingarna och se vad de inblandade kommer fram till.
http://www.dn.se/nyheter/klimatmotet/ska-de-rika-betala-for-de-fattiga-1.1009994
Ett av de mest aktuella ämnena vid klimatkonferensen i Köpenhamn är hur de fattiga länderna ska finansiera eventuella utsläppsminskningar. Afrikas länder har krävt att i-länderna ska betala hela kostnaden. EU har sagt att om kostnaden ligger på runt 100 miljarder euro om året kan de rika länderna betala 22-50 miljarder euro. Åsikterna om hur detta skall finansieras skiljer sig alltså väldigt mycket.
Jag tror inte att u-länderna kommer gå med på ett avtal där de tvingas betala för utsläppsminskningar själva. Afrikas länder visade redan visat att de kommer att vara stenhårda för att få ett avtal på deras villkor. Men frågan är hur mycket i-länderna kommer att ta hänsyn till deras krav.
Om det de läckta EU-dokumenten stämmer kommer det innebära att fattigdomsbekämpningen försämras. Det betyder mer svält och misär för u-länderna och främst för Afrikas länder. Richard Myundi, klimatförhandlare för u-länderna, kommenterade detta: "Vi är frustrerade och känner oss bedragna".
Tyskland, Frankrike och flera andra EU-länder har sagt att de troligtvis kommer att ta pengar från deras nuvarande biståndsbudget.
Jag anser att EU absolut inte ska ta pengar från de befintliga bistånden. Det kommer på sikt att leda till mer problem för alla inblandade. Vi får tills vidare följa förhandlingarna och se vad de inblandade kommer fram till.
måndag 7 december 2009
Köpenhamnsmötet öppnat
FN:s klimatmöte i Köpenhamn började idag. Representanter finns med från hela 192 nationer. Danmarks statsminister öppnade mötet med att säga att en överenskommelse finns inom räckhåll. Lars Løkke Rasmussen sa även: "The presence of more than a hundred world leaders means an opportunity the world cannot afford to miss". http://en.cop15.dk/news
En av de första punkterna man tog upp var biståndsfrågan. De senaste veckorna har det skrivits en del om hur mycket de fattiga länderna ska behöva betala för klimatinsatser och hur mycket EU:s länder kan tänkas bidra.
Redan idag säger flera av EU:s medlemsländer att de inte kommer att vara beredda att ge bistånd för klimatåtgärder från och med nästa år.
EU-ordförande och statsminister Fredrik Reinfeldt säger dock till TT att de tidiga insatserna skulle betyda mycket och därför vill han att EU ska komma med tidig hjälp till u-länderna.
På EU:s toppmöte i Bryssel nästa vecka ska Reinfeldt försöka få EU att enas om en konkret summa som skulle kunna visa att EU är redo att ge klimatbistånd.
Enligt den tyska upplagan av Financial Times kommer EU att erbjuda 1-3 miljarder euro till de fattiga länderna. Statsminister säger att så mycket som tre miljarder kommer det inte bli. Totalt kommer EU och den övriga världen bidra med 5-7 miljarder euro och då är 3 miljarder från EU orimligt.
Dagens Nyheter skriver om detta: http://www.dn.se/nyheter/klimatmotet/eu-lander-tvekar-om-klimatbistand-1.1009587
Svenska Dagbladets ledarskribent Per Gudmundson kommeterade idag att väldigt lite om Climategate-skandalen nämts i media. De stulna mailen som möjligen kan innehålla information om att forskare från IPCC har undanhållit information och förfalskat värden har i Sverige haft minimal respons. Detta i jämförelse med andra länder. Gundmundson säger att även om människans påverkan på den globala uppvärmingen är ett hot, borde Climategate inte ignoreras. http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/artikel_3899835.svd
Jag tror att det är säkerheten och bristande bevis som kan vara en anledning till att folk tvivlar. Väldigt sällan bemöts skeptikers uttalanden om att det är CO2 som följer efter temperaturen, inte tvärtom. http://stockholmsinitiativet.se tar upp en del om just detta. Ett av de första talen från klimatmötet i Köpenhamn hölls idag av Rajendra Pachauri, ordföranden i FN:s klimatpanel IPCC. Han kommenterade detta och han påminde om de två viktigaste slutsatserna i IPCC:s senaste stora rapport från 2007: "Jordens medeltemperatur stiger och människans utsläpp är med stor sannolikhet orsaken". Just att han säger att det "bara" är med stor sannolikhet är lite oroväckande.
Om nu FN:s medlemsländer enas om ett avtal är det ytterst viktigt att de fattiga länderna inte tvingas till saker som kan leda till sämre levnadsförhållanden. U-länderna har inte råd med en minsking av utsläpp samtidigt som en förbättring av levnadsvillkoren. Att EU enas och ger bistånd till de fattiga kommer därför att vara extremt viktigt. Det är således långt ifrån optimalt att flera av EU:s medlemsländer säger att de inte är villiga att ge bistånd till världens u-länder redan nu.
En av de första punkterna man tog upp var biståndsfrågan. De senaste veckorna har det skrivits en del om hur mycket de fattiga länderna ska behöva betala för klimatinsatser och hur mycket EU:s länder kan tänkas bidra.
Redan idag säger flera av EU:s medlemsländer att de inte kommer att vara beredda att ge bistånd för klimatåtgärder från och med nästa år.
EU-ordförande och statsminister Fredrik Reinfeldt säger dock till TT att de tidiga insatserna skulle betyda mycket och därför vill han att EU ska komma med tidig hjälp till u-länderna.
På EU:s toppmöte i Bryssel nästa vecka ska Reinfeldt försöka få EU att enas om en konkret summa som skulle kunna visa att EU är redo att ge klimatbistånd.
Enligt den tyska upplagan av Financial Times kommer EU att erbjuda 1-3 miljarder euro till de fattiga länderna. Statsminister säger att så mycket som tre miljarder kommer det inte bli. Totalt kommer EU och den övriga världen bidra med 5-7 miljarder euro och då är 3 miljarder från EU orimligt.
Dagens Nyheter skriver om detta: http://www.dn.se/nyheter/klimatmotet/eu-lander-tvekar-om-klimatbistand-1.1009587
Svenska Dagbladets ledarskribent Per Gudmundson kommeterade idag att väldigt lite om Climategate-skandalen nämts i media. De stulna mailen som möjligen kan innehålla information om att forskare från IPCC har undanhållit information och förfalskat värden har i Sverige haft minimal respons. Detta i jämförelse med andra länder. Gundmundson säger att även om människans påverkan på den globala uppvärmingen är ett hot, borde Climategate inte ignoreras. http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/artikel_3899835.svd
Jag tror att det är säkerheten och bristande bevis som kan vara en anledning till att folk tvivlar. Väldigt sällan bemöts skeptikers uttalanden om att det är CO2 som följer efter temperaturen, inte tvärtom. http://stockholmsinitiativet.se tar upp en del om just detta. Ett av de första talen från klimatmötet i Köpenhamn hölls idag av Rajendra Pachauri, ordföranden i FN:s klimatpanel IPCC. Han kommenterade detta och han påminde om de två viktigaste slutsatserna i IPCC:s senaste stora rapport från 2007: "Jordens medeltemperatur stiger och människans utsläpp är med stor sannolikhet orsaken". Just att han säger att det "bara" är med stor sannolikhet är lite oroväckande.
Om nu FN:s medlemsländer enas om ett avtal är det ytterst viktigt att de fattiga länderna inte tvingas till saker som kan leda till sämre levnadsförhållanden. U-länderna har inte råd med en minsking av utsläpp samtidigt som en förbättring av levnadsvillkoren. Att EU enas och ger bistånd till de fattiga kommer därför att vara extremt viktigt. Det är således långt ifrån optimalt att flera av EU:s medlemsländer säger att de inte är villiga att ge bistånd till världens u-länder redan nu.
söndag 6 december 2009
EU-ländernas individuella klimatmål
Dagen innan starten av köpenhamnsmötet väljer DN att publicera en sammanfattning av de ledande ländernas klimatmål. EU:s länder har gått ut med att man ska enas under ett och samma klimatmål men detta stoppar ändå inte de individuella ländernas vilja att sätta egna mål.
Bortsett från EU:s gemensamma målsättning, 20 % minskning av växthusgaser till 2020 eller 30% vid ett lyckat möte i Köpenhamn, vill framförallt Tyskland agera som en förebild och skriva ett inhemskt avtal som avser en sänkning av koldioxidutsläppen med 40 % till 2020 jämfört med 1990 års nivåer. Förbundskanslern Angela Merkel var också en av de mest tongivande personerna när EU:s gemensamma klimatmål klubbades.
Andra tongångar är det i Storbritannien där regeringen officiellt gått ut med att man stödjer EU:s gemensamma mål. Detta har dock skapat en opinion inom det konservativa partiet Tories som anser att klimathotet är överdrivet eller rent av en lögn. Detta kan i framtiden påverka Storbritanniens vilja att övergå till miljövänligare energikällor och att förhindra den globala uppvärmningen.
Bortsett från EU:s gemensamma målsättning, 20 % minskning av växthusgaser till 2020 eller 30% vid ett lyckat möte i Köpenhamn, vill framförallt Tyskland agera som en förebild och skriva ett inhemskt avtal som avser en sänkning av koldioxidutsläppen med 40 % till 2020 jämfört med 1990 års nivåer. Förbundskanslern Angela Merkel var också en av de mest tongivande personerna när EU:s gemensamma klimatmål klubbades.
Andra tongångar är det i Storbritannien där regeringen officiellt gått ut med att man stödjer EU:s gemensamma mål. Detta har dock skapat en opinion inom det konservativa partiet Tories som anser att klimathotet är överdrivet eller rent av en lögn. Detta kan i framtiden påverka Storbritanniens vilja att övergå till miljövänligare energikällor och att förhindra den globala uppvärmningen.
onsdag 2 december 2009
Toppmöte mellan EU och Ukraina den 4e december!
På fredag åker Fredrik Reinfeldt till Kiev för att leda EUs toppmöte med Ukraina, Reinfeldt kommer även få sällskap av Sveriges utrikesminister Carl Bildt samt EU kommissionens ordförande José Manuel Barroso.
Mötet kommer till stor del handla om klimatfrågan, energi frågor och hanteringen av den globala ekonomiska och finansiella krisen, men det kommer också diskuteras om de breda relationerna och samarbetet mellan EU och Ukraina.
Här är länken för den som är intresserad
http://www.se2009.eu/sv/moten_nyheter/2009/11/27/toppmote_mellan_eu_och_ukraina_i_kiev
Mer info kommer senare!
tisdag 1 december 2009
Danmarks statsminister dementerar rykten
Gårdagens uppgifter från DN, ursprungligen från Reuters, dementerades igår kväll av Danmarks statsminister Lars Løkke Rasmussen, efter att de legat på reuters.com hela måndagen.
Fredrik Reinfeldt sade också att han inte hade hårt talas om förslaget, men att det stämde väl med IPCC:s tidigare förslag.
Fredrik Reinfeldt sade också att han inte hade hårt talas om förslaget, men att det stämde väl med IPCC:s tidigare förslag.
EU:s utsläpp
Här ser vi två diagram som visar hur mycket EU:s medlemsländer släpper per capita. Som vi ser släpper vi i Sverige ut ganska små mängder koldioxid, endast Lettland och Litauen släpper ut mindre.
Intressant är Luxemburg, som är ett av EU:s trognare länder då de redan på 1950-talet var säte för kol och stålunionen (föregångare till EU), har högst utsläpp per capita. Dock är det förståeligt att ett litet men ändå industrialiserat land som Luxemburg ligger högt på en sådan lista eftersom industrierna drar upp utsläppssnittet per capita mer då det finns färre invånare i landet.
Jag har funnit att det verkar finnas ett litet samband som har att göra med att länder som har kolkraftverk hamnar högt på listan över utsläpp per capita. Detta kan gynna Sverige som enligt mina iakktagelser inte har kolkraftverk. Om jag inte har fått uppgifterna fel köper dock Vattenfall el från kolkraftverk i Danmark och Tyskland som ligger betydligt högre än Sverige på listan. Att Sverige inte ligger så högt på listan över utsläpp per capita betyder alltså inte att vi inte bidrar till utsläppen utan vi måste ändå ta ansvar för hur vi får vår energi.
Detta var allt för nu
/Pinnen Ramberg
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)